Livet är inte rättvist.....

Nu är jag ibehov av min blogg, så därför börjar jag väl skriva igen....

I dag sa min mor, -du låter inge glad...Nä, jag är inte glad, jag är jätte ledsen och bitter. Har nu varit sjukskriven i 2 veckor.

Börjar väl så här, jag föddes med en reflux på höger njure, detta op när jag var 7 veckor, därefter följdes en del sjuhusvistelser och man gjorde om op några gånger innan tonåren. Höll mig flytande och kunde fungera, livet lekte =)

Sen för 9 år sedan började det krånga med värk, feber och infektioner. Man letade och provade allt, jag hade kateter inuti mig, vanliga vägen och tillslut en pylostomi i ryggen för att leda urinet direkt ur kroppen. Var sjukskriven i 2 år då, 2 år som var extremt jobbiga men som på något sätt gjorde en starkare. Tillslut hittade mig underbart bästa läkare K, det hon trodde var felet. Och efter utredning med både Lund och Uppsala enades man om en operation i Uppsala, K var med mig hela tiden där nere och även Lelle såklart. Op gjordes i augusti 2003 och jag kunde börja jobba 1,5 vecka senare. Efter det har jag varit helt friskt, inte en känning av njuren, inte en urinvägsinfektion eller febertopp.

 Men så har det börja komma krypande, kramp i blåsan i bland, tryck i njuren och tillslut feber. Då K fortfarande är världens bästa, så räckte det med ett samtal så är allt i rullning igen, provtagningar, undersökningar och medicinering. Tyvärr känner jag mig inte bättre, denna ständiga värk med lätt feber, gör mig helt slut. Jag som sover 6 timmar per natt, sover nu 8 timmar på natten och 3-5 timmar på dagen...så något är kraftigt fel. Just nu väntar jag/vi på att jag ska få göra ytterligare en undersökning innan vi tar beslut på hur vi går vidare med ev katetrar eller inte.

Så just nu är jag väldigt ledsen, vill verkligen inte att detta ska börja om igen. Visst är det så, så klarar man ju det oxå, men jag tycker inte det är rättvist. Jag har haft min del av detta i livet, tycker det räcker.

Sen blir det ju inte bättre att man jobbar på ett litet team, som just nu håller på sliter hund pga vulkanmoln på Island och specialaffär som bara jag kan och ingen annan. Så det dåliga samvetet gror hela tiden, vill ju inte sitta här och inte orka något. Jag vill vara friskt, starkt, jobba, vara en glad och positiv person/fru/mamma och kunna leva som förut.

Nä, det var det för denna gång och jag lär säkert återkomma. Nu ska jag göra mig i ordning för jag och Lelle ska på utvecklingssamtal på dagis.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0